ceciliaaa

alla vet väl nästan hur det känns att förlora någon man älskar, någon i familjen, ett djur eller en vän. det är verkligen hemskt, det värsta som kan hända. just nu har känslan nått mig.
 
calle, är min allra bästa killkompis. eller kanske jag ska säga var.. att säga så gör otroligt ont i hjärtat. vi har gått igenom och upplevt mycket tillsammans, vi har tusentals minnen, t ex sommar 07, 08 och italien. vi var sjukt tajta. vi gjorde nästan allt ihop. han bodde tillochmed hemma hos mig. jag kunde säga allt och lita på honom. han fanns liksom alltid där. vad det än gällde. nu här under kanske två veckor har vi setts mer sällan och inte pratat alls lika mycket. jag tänkte väl typ '' äh, han är trött. snart är allt som vanligt igen.. '' men när man slutar hälsa på varann. så är det något som inte stämmer. jag har försökt med det mesta för att få det som förut, jag vill ha tillbaks min bästaste calleboy. jag saknar det något så otroligt. men allt han säger är '' du har förändrats.. " jag kan inte själv se det? har jag verkligen förändrats så mycket såatt min bästavän inte längre vill ha något med mig att göra. är det så så hatar jag mig själv. jag är beredd att offra allt för att få VÅRT tillbaks. jag hoppas verkligen du läser det här och inser hur mycket du betyder för mig. och att jag älskar dig av hela mitt hjärta.                                           </3